Idag fick dottern nyckeln till sin "nya" lägenhet.Och då ringer man ju till mamma.

-Jag har fått nyckeln jublar hon i telefon.

Jag hinner inte ens svara,förrens hon kommer med frågan.

-När kan du komma,mamma.

Det var bara att ge sig i duschen.Käka lite,och ge sig iväg.Sån är jag.

Nu har hon bott tre våningar upp utan hiss.Jobbigt värre.Jag bröt ju foten den 8 auguste,så den är inte helt återställd ännu.Men jag bar katongerna en våning ner,sen fick hon bära vidare å lasta in dem i bilarna.Tur att jag har en gammal hederlig Volvo 245:a.Där får det plast mycket grejjor.Själv har hon en liten Golf.Men den sväljer en hel del också faktiskt.Jag tror att det blev ca:25 kartonger med porslin och övrigt + 8-10 säckar med kläder o dyl.

Dit hon flyttar var på markplan,men väl inne så var det en låååång trapp upp till själva lägenheten.Där nere var bara en liten hall.Men den var jättefin.Där kommer småflickorna att trivas.Det var lekpark ute på gården,och jag såg många barn cyklar,så det bådar gott.

Tvärs över gatan ligger det en pizzeria.Dit gick vi å beställde kebab rulle.Den var himelskt god.Inte så bra enligt GI.Men det brydde jag mig inte om då.Efter alla dessa trappsteg,kångkandes på kartonger,så tror jag inte att det spelar så stor roll.Jag var alldeles svettig,så några hg måste jag ju gått av mig.Måtte jag slippa imorgon.